26 februari 2009

Släkthistoria

Dagens bloggande tillägnar jag min farfar och hans fru, min farmor - de bästa jag hade.

Det här är alltså min gammelfarfar, alltså min morfars far.

Han var världens bästa farfar och jag är väldigt stolt över honom.

1940 åkte han tillsammans med 13 andra män i sina lastbilar över isen till Finland och hjälpte finnarna att evakuera när ryssarna kom, de hade bara några dagar på sej att evakuera.

Efter ganska mycket sökande lyckades jag hitta datumet då farfar var med i tidningen, för de kom från tidningen och gjorde en intervju med honom 40 år efter händelsen.

Jag minns när jag var liten och han berättade om det, fast då förstod jag inte hur stort det var, men jag kände att min farfar hade gjort något väldigt bra men farligt. Hur orolig ska inte farmor ha varit när farfar kände att han var tvungen att hjälpa till och satte sej i sin lastbil och for ? Jag önskar de fanns kvar i livet så jag hade kunnat fråga dem.

Det är inte mycket i min släkthistoria som jag är särskillt stolt över men det farfar gjorde känns stort.

1 kommentar:

Anonym sa...

men-vilken rolig historia! ett sånt underbart barndomsminne :) Kul att få ta del av det. Kram på dej hjärtat!! Maja