Sicken onsdag

Rea har det varit på Elses bod idag, jag kan säja att jag nog aldrig varit med om ruschigare och roligare arbetsdag - jag hann inte ens gå och göra mej en mugg the men det var enormt roligt.
Många nöjda kunder tror jag det blev.

Och så har det blivit ett par softa nålbundna vantar med ett litet knytband färdiga.
Dubbelt 4 trådigt Gästrike och det blev både maffigt och mjukt, kanten och snodden är baby merino.

Man borde inte öppna munnen

Det är bra konstigt egentligen.
När jag fått klart för mej att jag inte skulle kunna ta mej till dalarna med grejerna och allt kändes lessamt så kom ett mail - Du kan ta det lugnt, det har blivit försenat men är fortfarande aktuellt.
Skumt.

Sen mötet med af, ja vad kan man säja om det..mer än att man tydligen inte ska ha några egna ideér om vad man ska göra.
Praktiken ja den kan bli av om jag får göra sånt som anställda inte gör, men det ska iallafall vara en arbetsprövning för att se om kroppskrället fixar butiksarbete.
Undrar vad man gör då ?

Dessutom råkade (vilket man tydligen ej ska vara) jag vara ärlig och tala om att jag skulle kunna få ha mina grejer i butiken för af - det var verkligen inte bra.
Nu handlar ju den lilla försäljning jag sysslar med om hobbyverksamhet, dessutom i liten skala. Jag gjorde mitt bästa för att förklara det för af.
Dessutom - om man gör något man tycker om funkar man rent praktiskt bättre, dvs kroppskrället kanske kan tänkas hålla ihop.

Kursen jag gått med SDI , FIRO , Johari mm är nu slut.

Till hösten ska jag gå en föräldrautbildningskurs som heter Nya Steg som sedan kommunen/studieförbund ska erbjuda alla föräldrar med barn i åk6, detta ansåg af var en fritidssysselsättning inte ett arbete fast det är kursledare jag blir. Visserligen är det ju kursledare och inte en hundra procentig tjänst, men bättre än inget tycker jag.

Med andra ord så mötet med af blev ej särskillt positivt.

Och så har jag återigen blivit singel, jag har försökt,vi har försökt men det verkar som det varit lönlöst.

Well life goes on.

Dottern åker på kollo om bara ett par dagar, och jag skulle verkligen behöva göra något uppmuntrande och riktigt skoj. Jag kan bara inte komma på något.

Muntergöken Tvärslå skall ta en nattlig promenad med löptiken nu.

Tisdag är det troligen idag

När jag ska göra något är det vanligtvis så att det brukar krångla en del först, inget ovanligt för mej men inte så skoj.

Nu blev inget spunnet i fredags, spinnrocken jag fått måste ha fått sej en smäll för den var sne som attans, gamla spinnrocken togs upp ur källaren och med finurliga lösningar försökte jag få ihop två till en men icke, efter flera timmars krångel gav jag upp.

Kartonger med ull fick ställas tillbaka.

Jag fick nålbinda på tröjan istället.

Bytesvantar är skickade och förhoppningsvis framme ?
Jag hoppas de passade på tjejen som ska ha dom. Bild kanske kommer senare.

Under lördagen tittade jag på Milis nya kollektion av temperafärger, det var fina färger, flera som passade min smak.

Och i söndags kom lilla Sis hit, mycket bubbel och skratt har det varit. Känns schysst att ha henne här tills på fredag. Jag har till och med lyckats övertala henne om att hon ska brodera den där manchester väskan hon köpte på R.K igår.

Jag själv var på sjukgymnastiken igår och fick låna en sån där el pryl som man fäster på onda stället, jag hade den nog på i sådär 4 timmar igår, och hela natten,trots systers varningar.
Det var underbart att slippa vakna med stelhet och värk i morse.
Så mera el åt kroppen.

Tufft läge men då kan det passa med en tävling

I tisdags började praktiken, och det är kul, det känns bra och allt känns så positivt som möjligt - förutom min satans kroppskrälle.
Det är som om jag vore 75 år, jag skäms för att säja det och har väldigt svårt att erkänna men praktiken som känns bra är tuff mot kroppen.
Men det kanske ger sej, jag har ju nyss börjat och har väldigt svårt att ta det lugnt när jag jobbar för jag vill ju verkligen göra det som behövs där.
Vill inte och vägrar att känna efter när jag behöver ta en riten rast och så... tyvärr slår det tillbaka, så jag måste försöka jobba på det där envisa jaget.

Nu till en tävling som verkar trevlig, Drefseryds Gård utanför Gränna är det som lottar ut ett lammskinn, inte fel nu när hösten är här.

Den nålbundna tröjan växer sakta men säkert fast än sålänge ser det mest ut som ett matadorbälte - enligt sonen.
Den tovade outfiten till Get-Lenas Jack (Russel) är fortfarande halv men jag har hunnit med att sticka en annan outfit till hunden, som inte Lena vet något om än.
Jag har inte använt något mönster eftersom jag inte kan sticka efter det.
Den ska sköljas upp sen ska jag ta en bild men det är egentligen ett test så färgen är grå och säkert kommer Jack se ut som om han har en slängkappa på sej, men hellre det än att han fryser kanske ?

Jo så hjälper jag gravida grannen att flyttstäda hennes badrum, och för min kropps skull så tar jag bara en bit i taget (larvlarvlarv... suck)

De senaste dagarna

Dottern var hos farmorn i helgen och plockade kantareller till mej.
Bara till mej, vare sej dottern eller sonen tycker om svamp som är så gott.

Inga färdiga vantar och inte heller något annat.

Däremot har jag haft en del huvudvärk, idag början på migrän med zickzack framför ögnen, det kom mycket plötsligt när jag skulle hjälpa fd grannen med datorn.

Det känns ju rätt trist för jag blev bjuden på hallonpaj och sedan fick jag lägga mej på hennes soffa, nu känns det lite bättre.

I torsdags fick jag ett teefonsamtal och kallad på arbetsinterjuv, det känns lite oroligt just nu.

Jag vet inte hur det gick och vet inte heller när jag kan tänkas få svar, och om jag skulle lyckas få jobbet - kommer jag då att klara av det ?

Jo det är klart jag gör det, jag brukar slå undan allt tvivel och försöka ta fram envisheten men det här är ett ganska ansvarsfullt jobb.

Jaja ingen ide´att tänka på det eftersom jag inget vet än.

Det här är lilla Celeste.

Jag har fått överta sonens mobiltelefon för han ville ha en ny och jag tillhör ju den lilla massan folk som använder saker tills de är helt slut och oftast mer än så och sonen tyckte att mammans gamla skrutt mobil gjort sitt, vilket han nästan hade rätt i.

Rätt bra kamera på telefonen om jag bara kunde komma ihåg hur allt funka så vore det kanon, men att gå från en modell till en annan efter många år det är ingen lätt sak.

I fredags travade vi omkring i skogen och då fick jag syn på det här skelettet.

Jag kunde inte se några större benknotor om de inte ligger drupare ner men det tror jag inte.

Vad har det tillhört för djur ?

Jag har ingen aning men i lilla skogen vet jag att det finns harar, rådjur och räv sen vet jag inte, det kan ju ha tillhört något annat för det finns ju en massa katter osv runt omkring .

Att bry sej om varandra

Ikväll blev jag rörd till tårar när jag tittade på Svt dokumentären om JimmyMirikitani .
Svt visar en hel del bra dokumentärer och jag gillar det, men den här var något utöver det vanliga, naturligtvis för att Jimmy Mirikitani´s liv varit som det varit och blev så bra.

Jag rekomenderar den för alla, klicka på länken och se när reprisen visas.

Det finns ett stort hjärta i den här filmen.

Helgen som var

Jaja det blev lite surt en sväng där i helgen men det gav sej.
Jag sydde gardiner till sovrummet och vardagsrummet och gjorde om nåltovningen på den tovade hunden (den är fortfarande inte klar för jag blir liksom inte nöjd) för att inte tala om allt godis jag satte i mej.
Dottern är hemma från Liseberg med en ica kasse full med Toblerone och Kexchoklad, hon är nöjd.
Karln kom hem till mej på lördag lunch och åkte efter lunch idag hem till sej,långt bortegenom, ett kort besök men rätt najs.

Och jag har börjat sticka vantar i det rödmelerade Oldmill garnet som jag köpte förra helgen.
Jag gillar det mycket för det känns lite kärvt, inte alls sådär mjukt och skönt som Kauni men jag tänkte fodra dom lite såsmåningom, kanske maskintovar jag dom först.

En lång historia om pappan med barnen och deras missödes resa

Här skulle en bild på vad jag trodde var Tvestjärtarnas Urmoder legat, men jag får inte upp några bilder nu i natt så det får jag väl kanske göra en annan dag.

Mina gäster kom och var här och åkte , just nu i ösregnet och stormvindarna är de på en camping ett antal mil bort men kommer hit i morgon eftermiddag igen.
Jag tycker så synd om dom, deras resa har kantats av strul hela tiden. Sånt strul som jag trodde bara hände mej.

Det började såhär :
En vuxen och fem barn åker tåg hit, en resa som började ca kl 13.00 och skulle ha avslutats på stationen här i staden kl 21.
Tåget försenas av lokfel på tåget framför dom, bytet de skulle ha gjorts faller iom en försening på flera timmar.
Väl på nästa tåg som inväntat folk går ej till denna stad utan mina gäster fick åka taxi från närliggande stad.
Det slutade med att resan hit tog drygt 4 timmar längre än vad den skulle, de var här vid 01 på natten.

Igår åkte de vidare.
Tro det eller ej men pappan som satt ensam med de 3 mindre barnen i en barnkupe´ får nån slags plötslig förvirring och går av tåget på stationen innan de egentligen ska av och förstår inte varför de äldre barnen sitter kvar.
Han försöker få stopp på tåget men lyckas ej.
Där står han med 2 tält, 6 ryggsäckar och 6 liggunderlag och 3 barn....
Han ringer den äldste och morrar (säkert) rätt rejält innan han får se namnet ovan stationen han själv står på.
Som tur är går ett nytt tåg endast 2 timmar senare..... (tur att det var de stora som var kvar på tåget och att de klarar sej såpass själva)

Väl på campingen slås tälten upp och mysfika fixas sen somnar hela högen efter ett tag.

Dagen efter, dvs i morse, packas regnjackor i väskor, pappan och barnen hoppar på ett nytt tåg som ska ta dom till Liseberg där de ska ha en heldag med trevligheter och skoj - tror de...

Vid 17 tiden ringde min telefon, det var pappan - mitt i regnet på Liseberg, som undrade om jag skulle kunna undersöka möjligheten för att hyra en stuga på campingen. Regnet föll och han trodde ej att de större barnens tält skulle fungera i vädret.

Det fanns en endaste stuga kvar att hyra, ett återbud och bara för en natt, den bokade jag åt dem.

Och gissa om det var tur i oturen ?
När de återvände från Liseberg blöta av allt regnande och tittade på sina tält, vad fick de se ?

Jo, tälten stod i dryga 10 cm regnvatten !
Sovsäckar, ryggsäckar ja ALLT var dränkt i vatten. Jag menar verkligen dränkt ...

Men stugan jag lyckades få boka till dem, hade både egen dusch, toa och tv.
Jag hoppas det fanns täcken eller filtar till dem också.

I morgon kommer pappan med barnen hit för en övernattning sen bär det av på en längre resa hemåt och jag hoppas verkligen att den inte tar mer än de max 8 - 9 timmarna det ska ta.

Slutslappat - för ett par dagar

I morgon är stora städdagen.

Hemmet ska göras representativt och beboligt igen, det är hög tid, jag har mest pulat med hunden, nålbundit och tittat på solrosorna (igen) .

I morgon kväll kommer karln och 5 barn framåt kvällen, de är visserligen på genomresa men ska stanna tills på söndag och jag har en hund som tokfäller och stinker löptik fast hon inte riktigt har börjat än.

Det kommer bli viss skillnad på att vara 8 personer mot annars 2.

Kommer jag få något garnarbete gjort, tveksamt, men det kan jag kanske pausa från en liten stund.

Så i helgen ska jag guida dom i mina trakter, vad ville de se då ?

Jo Svampen och Slottet stod på deras lista, det är märkligt vad barn kan vara vuxna ibland, men varför inte när de sedan ska vidare på "barnvänligare(?) jippon" sedan.

Lördagsaktiviteter i ett snålblåsigt Närke

Sonen har fått en himla massa porslin och andra köksgrejer, mattor och ljusstakar och div grejer från en väninna - gissa om han blev glad ? Just nu släpas grejerna på ett tefat och i en Ikeakasse hem till honom.
Dottern har varit ute och åkt skidor i flera timmar. Jag förväntade mej ett sablans liv(hon har ett sjuhelsikes humör- ett arv från någon?) för jag trodde hon skulle göra mängder av vurpor men det verkar ha gått bra.

Nu ska dottern och jag ta en lugn och förhoppningsvis halkfri promenix till en fd granne, vi är ditbjudna på mat...
Tänkte jag skulle ta med lite udda garner och sticka lite "utomhusdekorationer" när jag ändå sitter där och rullar tummarna .... det kan bli spännande.

Its a mess but its almost over, and life goes on and on...

Vete sjutton hur jag ska få till pågående ide´men jag tror det fixar sej.
En vadmalsväst sitter i tankarna, med broderier av någe slag.
Klipper och nålar vilt utan mönster efter kroppen, tänk vad det vore bra med en provdocka så man slapp ta på och nåla och kränga av sej styckena fulla med nålar.
Vadmal är ju rätt så stelt material och jag vill inte att västen ska se ut som en "ballong-påse".

Troligen är det diskbråck jag åkt på och inget annat... det känns rätt påfrestande... känseln är borta i nästan hela foten, smalbenet och en liten bit upp i låret sen tvärhugger det både här och där. Vågar inte bära något nästan och det medför problem eftersom jag måste handla både hundmat, kattsand och div mat.

Dessutom har jag börjat bli lite less på karln som jag för bara några dagar sedan mådde så bra av... kanske är det så att jag ska vara singularis för att trivas eller så är det allt runt omkring som blivit för mycket. Hur som helst åkte han med tåget tidigt i morse när vi inte ens var sams ordentligt, får se vad som händer med det framöver....

Tack o lov är julen över... bara den sablans nyårsafton kvar.

Man ska väl inte gnälla

Mormor har vandrat vidare.
Morfar återfår förhoppningsvis lite kraft efter att ha tagit hand om henne på heltid.

Och jag borde inte gnälla... borde inte... men gör det iaf för ischas skiten jag haft i ett par veckor har övergått till skott i ryggen och förhoppningsvis ej någe annat. Kluck knät har lugnat sej.


Jag tror mormor har fått ro.