Grievous spring

 Min allra bästa, trognaste och finaste vän är borta.
Det känns som ett stort hål som suger ner allt som kommer i dess väg, finner inga ord över hur tungt det känns. 8 år tillsammans, hon var alltid glad och fick en på gott humör.
Lilla knashunden, hjärtat mitt.

Försöker att inte tänka på annat än att producera än det ena än det andra.
Bort med alla andra tankar.
Tomheten är obeskrivbar.
2 veckor nu.
Never trust a lady, Isabell var hennes namn.

Man kanske lär av sina misstag ?

Den här helgen har inte varit som någon annan, den här helgen har verkligen satt mitt tålamod på prov.
Tur jag har goaste hunden som kanske inte alltid distraherar min envishet men som helt enkelt behöver promenader då och då vilket jag verkligen behövde i helgen.

I butiken fick jag frågan om det var mumier till Halloween som jag höll på med och det kunde man ju tro men så är icke fallet, det är stommar till ulltomtar.
Av ståltråd med trasmatteremsor surrat ovanpå eftersom jag ska nåltova dom och inte vill förstöra nålen direkt.

Och ett par tofflor / socks till mej i garnet jag fick från min hemlis7 vän, jag använder dubbel tråd och garnet är jättefint.

Jag har inte kommit så långt än för på något konstigt sätt tar allt jag gör till mej själv så mycket längre tid. Dålig prio på sej själv kanske ?

Eftersom dottern har godkännt de här hjärtanen så känner jag mej nästan tvungen att visa dom, hon som så sällan gillar det jag gör så det var var kul att höra.

De vita är lite mindre än de röda men jag gör både och och de ska till butiken tids nog.

Vi har ju inte än tagit fram några julsaker där än, men det kommer jag lovar, först ska vi jobba i butiken i helgen när alla andra är lediga.....

Men det som tagit upp hela helgen, ja troligen mer än 12 timmar i lördags och drygt lika länge på söndagen blev en miss.

Iallafall lördagens koncentrerade syssla.

Jag stöpte ljus.....

Det slutade såhär på söndagen.

Jag smälte ner rubbet i söndags och började om.

Jag är fortfarande inte nöjd med resultatet och bilderna som finns är tagna på kvällen så dom visar jag inte nu.

I morgon i butiken ska jag börja fixa till julvimplar i jute, filt, ull ja vi får se hur det blir.

Och så hoppas jag att min hemlis 7 vän som ska ha paket av mej får sitt paket snart, sent om sides kom det iväg och utomlands fick jag skicka det så det kan nog ta sin lilla tid.

De otroligt fruktansvärda dagarna i bild

Det har varit tunga dagar de senaste men det ser ut att ha löst sej.
Allt började, eller började märkas ska jag väl säja i söndags när loppisen jag ordnat var i full gång och jag inte var hemma.
Min allra goaste hund blev sjuk. Riktigt sjuk. Livmoderinflammation var det vilket jag misstänkte redan hemma.
Så det blev till att åka till Strömsholms djursjukhus på en söndag.

Fast Isabell som älskar att åka bil blev ju mest glad av att få åka en sväng, iallafall tills vi kom fram sen var det mindre kul.

Det var iaf inte så akut att hon behövdes opereras på söndagen men stanna kvar fick hon.

Jag fick åka hem ensam och nervös och kände mej riktigt orolig.

På måndagen när jag jobbade fick jag höra att operationen gått bra, men hämtning först på tisdag.

Det var skönt att få information men mycket jobbigt att inte vara där på plats så jag jobbade på så mycket jag kunde.

En vimpel som var beställd till ett dop blev klar.

Ett gäng miniklossar blev vita.

Sedan blev det tillslut tisdag och en stege blev färdig och hamnade i skyltfönstret innan det var dax att åka och hämta goaste hunden.

Som inte alls såg såhär pigg ut när jag hämtade henne igår, men idag efter att varit hemma ett halvt dygn och fått kokt fisk och ris och medicin så ser hon såhär pigg ut :)

Kanske inte hela tiden, för hon sover mycket men jag ser hur hon mår bättre och bättre.

Vansinnigt dyrt blev det men det känns underbart att ha henne hemma igen.

Hjälp önskas till problem

Hunden linkar vidare och jag smörjer tassar så golvet till och med börjar bli som en smetig halkplan.
Jag måste försöka göra en tratt till hunden, så jag inte måste hålla korpögonen på henne hela tiden.
Det är kurs, möten och man måste handla och göra annat ibland och när jag gör det så slickar hunden på tassarna och det gör inte situationen bättre.
Tips på hur man kan göra en fungerande tratt som ej skaver vore superbra att få.

Förr eller senare ska det väl gå ?

Tack o lov nu är det värsta över, sant är att jag inte är någon jul älskare. Sen kommer nyår och påsken, inte lika hemska men inte skoj ändå.
Ännu ett försök att få till ett par tofflor gjorda efter fröken c´s mönster har gjorts, och precis som förra gången så vill det sej inte.
De här är maskintovade två gånger på 60 grader, första gången med tvättnötter och andra med såpa. Lite tovade de ihop sej men ja bara lite.
Nåväl, de är varma fast det ser ut som tofflor som min gammelfarmor gjorde när jag var liten.

Finaste och goaste cockern börjar se lite långhårig ut igen, och en närstående sa att hon blir mer och mer grå snabbt. Jag hävdar att det måste vara nån slags vinterpäls och inget annat.

En av de fem´s vantar låg på gränsen storleksmässigt så nya stickas i blått.

En bra helg med tvättnötter, skäggiga karlar och skugga

I helgen har det varit Medeltida Marknad i Wadköping som dottern och jag traskade omkring på igår, det är en av de roligaste marknaderna jag vet här i stan.
Danska riddare som fajtas med svärd och gycklarna och man fåt icke glömma medeltidsbandet Patrask som är riktigt bra.
(En himla många skäggiga härliga karlar fanns där att vila ögonen på också)
Jag hittade en tjej som sålde Indiska tvättnötter i sitt stånd, det har jag velat prova länge nu så jag köpte en "prova på" påse. Jag ska bara sy till en liten tygpåse att lägga dom i så de inte far runt bland kläderna och smular ner sen ska de testas.

Idag har hunden och jag legat i skuggan och latat oss, ja det var nästan så jag somnade till, helt underbart.

Den obligatoriska moroten var med, även halvvantarna som blev klara, och nu ska de bara sköljas upp för att få fason. De kommer se väldigt lustiga ut, det är ett som är säkert.

Tredje hemlispaketet, ja det kom aldrig, trist men det är väl så att det kan bli "bortslarvat" av posten. Jag är inte helt 100% men 99% säker på att min hemlis var Kamilla, och stämmer det så vill jag ändå tacka för de paket du skickat, de har varit jättefina. Tack.

Tidig värme och sena paket

Sån värme och så mycket fästingar det är, söderläges termometern visade 38 grader i solen igår, det är tuff värme för oss som gillar hösten bäst.

I förrgår plockade jag bort 3 stycken från henne och igår 3 också, sen kom jag på att jag hade ett Fästinghalsband kvar fast för katter, lite litet till hunden men om jag förlängde det med biten som blev över från lilla Celeste så passade det gott och väl. Det är ju iaf likadana halsband till hund som katt, så nu gör vi ett försök och ser om det fungerar.
Jag pratade med grannen som också använder fästinghalsband till sin katt och hon berättade att katten hade haft en fästing precis under halsbandet häromdagen, så det kanske inte fungerar så jättebra.
Värt att prova ändå.

Jag undrar om posten slarvat bort mitt 3:e och sista hemlispaket, för det kommer inget och min hemlis skickade mail och frågade om jag inte fått det än, känns himla trist om det är så, men det kanske kommer, posten kan ju vara väldigt sen också.

Jag väntar också med nervös spänning på att höra om paketet jag skickat kommit fram, hoppas på det även om det blev lite pinsamt eftersom jag skickat med ett par home made grejer. Det är ju ändå skillnad på att ge bort grejer eller om man står på marknad och säljer, då är det ju ändå den egna smaken och lusten som införskaffar grejerna.

Prinsessan på ärten

Man skulle kunna tro att Bello letar efter något där bakom kuddarna, men så är det inte.

Efter en kvällspromenader blir man trött och vill ligga mjukt uppe på kuddarna, som prinsessan på ärten. Och kanske var det något hemskt på tv som hon inte ville höra på.